Tisdagskrönikan

Kära tennisvänner,

Vädrets makter var sannerligen inte med oss igår, men idag var det andra bullar på vallen minsann… eller andra burgare som Emma von Poncrácz förmodligen skulle sagt (hon grillar och preppar burgare som om hon aldrig gjort annat, kan varmt rekommenderas av redaktionen). Med sällsynt precision noterar hon beställningarna med hjälp av klassiska “papper och penna”, alla tillbehör blir rätt, och gott som attan därtill. Vi tackar Emma tillsammans med övriga grillmaestros bland banvärdarna, keep it up allihop, ni är grymma :-)

Schöttarna

En vis byäldste uttryckte det som att det fanns många hobby-Pohlman´s här på byn, men endast en John Pohlman, och det har han ju rätt i. Märks att Persa varit med förr. När samma vise byäldste dras med några skavanker har han ju andra i familjen som kan kliva fram… och då tänker vi kanske inte primärt på de där bröderna som med jämna mellanrum skjuter varandra i bakhuvudet, utan två generationer ned. Gabriel, född 2009, har nu vuxit till sig så till den milda grad att han inte bara servar som Roscoe Tanner, dvs som en hästspark, utan han har även (o)frivilligt dragit på sig favoritskapet i HSB. Den unge Gabriel kliver alltså in som 1:a seed, och det är inget lätt ok att bära, många är favoriterna genom åren som inte pallat för trycket. Således skickade Gabriel ett signal till övriga fältet då han ganska snabbt spelade till sig en betryggande ledning för att serva hem första set. Någon i publiken sa; han har verkligen mognat. Kort därefter, ett par grova missar och lite hängande huvud senare ändrade sig samma person i publiken, “Han har åtminstone mognat fläckvis…”. Men ung är yngst som det ibland heter på Björkvallen och Gabriel visade att fläckarna var här för att stanna, så trots att en tappert kämpande Robert Karlsson på andra sidan nät bjöd på riktigt bra motstånd matchen igenom så räckte det inte till idag, Gabriel syr ihop säcken och är vidare efter 7-5, 6-4. Seeden håller, hatten av!

Born to be wild

Ungefär samtidigt, alltså ännu i ottan, anländer en annan ung man till sekretariatet, och han identifierar sig som Born, Jack Born. Han upplyser tjänstgörande matchvärd om att han fyller skorna för sin far, dvs Born, Mick Born, även känd som Mick-Gywer, som dessvärre fått förhinder. Då han inte ville lämna WO igen (Mick hade redan lämnat WO tidigare i veckan under den såkallade “One Point Challenge”) så tvingade han upp sin ena son ur sin REM-sömn, för att representera familjen och på så sätt undvika fler pinsamheter. Man kan väl lugnt konstatera att unge herr Jack inte var jätteimponerad av sin fars tilltyg när matchvärden med tydlig stämma gör gällande att matchen mycket riktigt ska spelas kl 09.00, dock först på onsdag, dvs ca 24 timmar senare. Eventuellt är det lite frostig stämning nere i Casa de Born, och huruvida det är Mick eller Jack som kommer till start kl 09.00 imorgon onsdag är det i skrivande stund fortfarande oklart, i alla fall för oss på redaktionen.

En katt bland hermelinerna

Dagens på förhand största snackis var absolut matchen mellan Axel Bengtsson och Ifigeneia Kafka. Vaffö-då-då som nån Astrid Lindgren karaktär kanske skulle uttryckt det, jo för att dessa två spelare möttes alltså i den före detta HSA-klassen, av herr Ordförande numera omdöpt till Öppen Klass. Detta då Ifigeneia, eller Ifi som hon kallas, är tjej. Ingen vanlig tjej ska dock tilläggas, Ifi är nämligen inte bara flickvän till en viss William von Poncrácz, hon är även tävlingsspelare på College-nivå, vilket gör att det liksom inte finns någon riktigt “fair” damklass för henne här på byn… Och snackades det på förhand var det inget mot vad det gjorde under och efter matchen, för det var ett riktigt pang-pang-kalas det bjöds på, den ena servade och slog hårdare än den andra, så det nästa rök om bollarna. Nivån var mycket hög och alla runt banan var mäkta imponerade, så hatten av för båda spelarna som verkligen bjöd upp till dans. Efter ett stenhårt första set som gick till tiebreak, och där Axel till slut tog hem det, kunde Axel knyta ihop säcken efter dryga 2 timmar med siffrorna 7-6, 6-3. Riktigt bra jobbat!

När vi ändå är inne på Ifi, och hennes William, så kom en chans till revansch lite senare på dagen, nämligen i klassen Mixed Open, där motståndarna nu stavades Ami Åström & Jacob “Våfflan” Wahlberg. Våfflan, som ju som bekant alltid är optimist, såg ändå det positiva i att vara det första mixed-par i Ljugarn Open-historien att ställas mot ett motståndar-par som båda spelar i HSA… alltid nått. Hur matchen slutade? Jo, Våfflan och Ami introducerade sin “no bagel policy” tidigt i första set och tog faktiskt ett game, som dock var det enda de tog. Således, 6-1, 6-0 till tävlingsjuniorerna, och åtminstone en munk till Ami & Jacob (den senare som faktiskt delat ut dubbla sådana till både vänster och höger i andra klasser).

Modeveckan i Ljugarno

På förekommen anledning har redaktionen noterat ett flertal tecken på att tennis och mode i allra högsta grad hör ihop. Det gamla talesättet “att vinna är viktigt, men att vinna med stil är viktigare” har sannerligen fått en så kallad revival. Under många år har tex “familjen Strumpa”, aka the Sandbergs, jobbat tillsammans med ett välkänt strumpmodehus från Italien, och nu kan redaktionen konstatera att samma modevaruhus även knutit till sig Jack Melcher-Claësson, ni vet han som ibland jobbat lite med neopren tidigare år, numera med moderiktiga strumpor istället. Verkligen en spännande utveckling.

Men frågan är om inte dagens överraskningar på Björkvallen verkligen slår in spiken i kistan när det kommer till påståendet: Mode är här för att stanna. Det första tecknet är Markus Elblaus, som till året turnering nu uppgraderat utrustningen till en ryggsäck i leopard-mönster, och ur den sticker hans gamla Wilson-spade ut med en för säsongen helt ny grepplinda, även den i matchande leopard-mönster. Vi är inte helt säkra, men vi gissar på Prada, möjligen Balenciaga, och vi ämnar gå till botten med det inom kort.

Det andra tecknet var när vi såg två bekantingar sitta och kuckilura lite på en av bänkarna framför bana Davidsson. Att kuckilura, vad är då det tänker ni? Fullt rimligt att ni inte vet, men enkelt beskrivet så är det helt sonika när 2 män i sina bättre år sitter med varsin hund i knät, och jämför klippning samt längd på tassar, utbyter erfarenheter om Frolic vs Royal Canin, kanske pratar framtida kennelplaner etc. Vilka är då dessa två herrar? Ja, på sedvanligt manér vill vi på redaktionen sällan outa någon, så vi håller deras identitet anonym tillsvidare. Men om någon undrar så bär den ena numera nagellack, gillar bingo och har en hund av versionen Mini-tax, och den andra herren har en hund av typen CockiPoo och har setts spela damdubbel med några andra bekantingar på byn titt som tätt. Lite som en hund bland herr-melonerna, alltså som Ifi fast tvärtom. Huruvida dessa herrar numera identifierar sig tillhöra herr- eller dambastun låter vi vara osagt.

Avslutningsvis rundar av med några snabba

• Redaktionen noterar att även herr ordförande har börjat konsumera Neopren, även om han försöker dölja det med extra långa shorts. Vi gissar att han inte kommer kräva tillbaka shortsen GW lånade härom året, de är nämligen extra korta. Neoprenet verkar även fungerat, då segern mot unge Alex Dahlström (som förra året typ vann HSC, och nu siktade högt genom att anmäla sig till HSA), i slutändan blev relativt bekväm, 6-3, 6-1 till herr Ordförande.

• Kommer ni ihåg John Klockhoff, ni vet han som förra året hade ca 7 kvartars väntan på att möta ena grisbonden från Lau, han med skägget? Idag var John i farten igen, men dessvärre fick han ge sig efter en stenhård 3-setare i HSA mot nya bekantingen Carl Lindroth, som vann 7-5 i skiljeset. Gladast av alla var nog Johns fru, som inte hade budgeterat tid för fler matcher under veckan, slutet gott, allt gott.

Med detta rundar vi därmed av denna tisdagskrönika (även om några matcher fortfarande spelas i skrivande stund) och laddar om för en ny dag på vallen i morgon onsdag. Vi hoppas att den vise byäldste kan snacka med sin gamle kompis John Pohlman så att vädret blir minst lika bra som idag.

Morgondagens spelschema är live på Tournament Software, och som vanligt ber vi alla att kolla noggrant, komma i god tid innan match, minst 15 min, och anmäla sig till sekretariatet. Och på förekommen anledning, till er som undrar i vilken ordning de 4 schedulerade matcherna samma timme spelas… jo, i den ordningen som spelarna anländer till Björkvallen och prickas av hos matchvärden. Först till kvarn alltså, och det lönar sig att vara i tid, kan ibland skilja så mycket som en timmes väntan på den som hamnar först eller sist bland 11-matcherna (som ett exempel). För dubblar gäller att alla 4 spelarna skall komma och bocka av sig innan man hamnar i kön för att få bana. Och givet hur många matcher det är, och hur komprimerat spelschemat är pga regnet, så påminner vi också om att vi endast bollar in på banorna, max 5 min, värmer upp, det gör vi vid sidan av banan innan man går in.

Nu låter vi bollen göra jobbet, så ses vi på och kring banorna.

/ LIF-redaktionen